lördag 18 februari 2012

När livet är som bäst, på sjön.

Tre generationer homeo sapies och två hundar.

Gårdagen var en härlig vinterdag. Själv hade jag de vanliga fredagsplikterna, PRO-expeditionen, handla och äta på COOP, så vi var inte hemma förrän vid tvåtiden. Men då blev det en tur ut på sjön. Behövde inte komma många meter ut på isen förrän de första grannarna med barn, prövade på både pimpel-och angelfiske. Snett nordväst ut mot Sundholmen, stod tre generationer andra grannar. En skidåkare i blått passerade.
Vände man blicken norrut, mot Vedholmen(eller”Veahölmen” på lokal dialekt) så syntes en hel del folk ute. Man var inte nödbedd att stanna och prata i solskenet, så blev det också, men min avsikt var att gå över till ön med slottsruinen och fota lite. Bilderna från förra vintern följde med en kraschad dator till de sälla jaktmarkerna.
Alla spår runt och in i ruinen visade att jag befann mig på en populär utflyktsplats. Lite mer om den gamla Braheborgen vid ett annat tillfälle.

Tog Bollnäs på 10 poäng!(Vart är vi på väg?)




Sundholmens slottsruin har förstärkts. Den är populär, inte miunst bland barnen. Både våra barn och barnbarn har klättrat i den och fantiserat nere i gångarna om slottsspöken och annat.





Allting har ett slut. På väg hem. Inga tunga steg under fiskens tyngd, men mer kanske för att de just var så små.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar